
Det är inte första alstret på resårbädden. Förra året gjorde jag en halsduk. Och jag har ju stickat framkanterna till koftan. Med knapphål och allt! Nu blev det en blå riktigt tjock yllemössa.
Ett sätt att koppla av... Fakta, funderingar, fantasier och foton kring vad jag hittar på ihop med stickmaskinen och de båda symaskinerna. Detta blir mitt eget arkiv över vad jag gör och lär mig. Om jag kan roa eller inspirera någon annan stick- och syfantast därute så vore det härlig bonus. Ett nätverk vore fantastiskt.




Jag har inte heller bestämt mig för om tröjan ifråga är ganska kul eller totalt hopplös. Jag får gå runt med den hemma och känna efter.



Boken har jag nog hittat på någon rea. Idén i den är i alla fall att sticka plaggen i ett stycke från ena handleden till den andra. Det finns anvisningar hur man kan översätta mönstren till stickmaskin. Jag misstänker att författaren inte har testat den detaljen. Maskinen kan inte ta så många maskor. Jag har stickat i delar och syr eller stickar ihop senare.


Här ligger en klar ärm.
Och så här snygga blev ökningarna!

Jag har lärt mig ett snyggare sätt att avmaska. Man syr efterstygn direkt i maskinen. Smart! Jag har egentligen rationaliserat bort den rosa nylonlinan, men hur man gör syns tydligare så här. En avmaskning som blir smidig och lite elastisk, och som är ganska lik uppläggning med double e-wrap. Allt enligt "Mashine knitting". Jag instämmer.
Tröjskrället blev för kort. Jag har fått sticka till 7 cm kant runt om och på ärmarna. Räknade jag fel på maskstorleken? Eller missbedömde jag min egen nätta kropp? Jag har gått ner 10 kg i vikt, men jag har inte krymt på längden.
Så till problemet med den utomordentligt tråkiga färgen. Hur pigga upp potatisfärg? Och hur kul är kanter som rullar sig? Varför inte göra dygd av galenskapen? Jag har stickat till svarta kanter som ska rulla sig. Jag är riktigt nöjd så här långt. Just nu ligger tröjan fuktig på strykbrädan. Snart kommer ett foto på den färdiga tröjan!
Nu ska jag öva på att sticka sockar.

Snabbuppläggning (kallas Weaving cast-on i Kim och Burbanks bok http://www.chipsbooks.com/machknit.htm )
Båda sidoomkopplare på cirkel, vävknapparna ner på våg, mönsterväljare ska peka på mig (slätstickningsläge) Se bilden nedan:

Varannan nål i arbetsläge B, varannan nål i läge D (hold postition) för första varvet, som på bilden:
Sticka 3-4 varv, häng på sidovikter, ställ om maskinen till slätstickning, dvs sidoomkopplare på triangel och vävknappar på cirkel.









Några olika masktäthet och olika hålkortsmönster av en spole oblekt lingarn. Undrar vad det kan bli?
En provlapp enligt konstens alla regler. Garnet är tre påbörjade nystan akryl som hängde med från loppisen. Garnet är på gränsen för grovt, ska vara stickor 3½ står det på remsan. Detta gick bra, en stabil bit som kanske kan bli en mössa. Om jag repar upp provlappen igen.

Nu är det kväll, jag är jättehungrig och ska kanske göra något annat än att klia min nya leksak idag. Resårbädden vilar fortfarande i sin kartong. Där finns ännu mera spännande utmaningar!






Det blev en raglantshirt som jag har använt ganska mycket i sommar. Denna tshirt hör till dem som har blivit för stora. Nu har jag minskat bredden lite, och en tunn resår håller ihop halsringningen något. Var jag köpte tyget eller vilket mönster jag har använt minns jag inte.
Denna tröja blev en favorit som jag tycker det är roligt att använda. Jag måste ha en top under, här på fotot fungerade en svart långärmad bäst. Kanterna på denna har jag också sytt med fyrtrådig coversöm. Det blir mycket bättre än dubbelnål i symaskinen, som jag har använt tidigare. Mönstret är ur Burda 11/2007, jerseytyget är från någon fyndlåda någonstans.







Jag har förfärdigat en ylletröja till mannen. Nästan 5 hg Lucca Fino från http://www.deisydesign.nu/Index.htm Min tanke var att det skulle bli julklapp, men blev inte klar förrän för någon vecka sedan. Mannen säger att tröjan är härlig, lätt och skön att ha på sig men ändå varm.